Vilken slump att man finns...

Jag hade inte släktforskat särskilt länge när jag första gången stötte på ett "oäkta" barn och det var ingen mindre än min mormors mamma Augusta Cecilia Lindqvist. Augusta föddes den 5 november 1885 på fattighuset i Köping. Mamma till den lilla flickan var Augusta Charlotta Ljungström och Lindqvist var mammans flicknamn. På bilden ovan sitter Augusta i soffan hemma i Munktorp. Mitt emellan två av hennes döttrar, Olga och Sonja, står min mamma Ulla.

Om fadern saknas visste modern kanske inte vem som var far till barnet, eller ville inte uppge vem det var. Fram till 1855 var ett oäkta barn resultatet av ett brott. Föräldrarna fick en tillsägelse av prästen, och sedan Guds förlåtelse i vittnens närvaro - en så kallad absolution

I kyrkboken ser jag att mamma Augusta Charlotta är gift med Carl Johan Ljungström och att de är skrivna på fattighuset ihop med sina båda döttrar Anna och Beda. Augusta Cecilia står som "Hustruns oäkta dotter" och ovanför maken Carl Johans namn står ordet "Förrymd". Satt han i fängelse tänkte jag, och vem var då Augusta Cecilias pappa?

Fram till 1990 sköttes folkbokföringen av Svenska kyrkan. I äldre tid hade prästerna ganska stor frihet att själva utforma hur folkbokföringen skulle skötas. Om en person försvann så strök till exempel en del präster helt enkelt personen ur kyrkobokföringen, medan andra gjorde en anteckning om att personen var "obefintlig". Från 1865 förordnades dock i ett kungligt cirkulär att dessa personer skulle antecknas i en särskild längd (lista) i slutet av husförhörslängden. År 1894 lagstadgades det om att det skulle finnas en särskild bok över obefintliga. Från 1968 antecknas dessa i obefintlighetsregistret.

Förrymd = obefintlig, d.v.s Carl Johan var försvunnen.

Carl Johan Ljungström föddes i Fellingsbro, där pappa var statare vid Åbyhammars Bruk. Efter att ha arbetat som dräng i trakten, kommer Carl Johan som 24-åring till Stockholm där han blir trädgårdsmästarelev vid Haga trädgårdar. Efter några år i Stockholm och Sörmland hamnar han i Västmanland och tjänstgör på Fiholm och Strömsholm. 36 år gammal är Carl Johan trädgårdsmästare vid Gisslarbo Bruk och gifter sig då med den 21-åriga Augusta Charlotta, piga i Köping. Familjen får två små flickor och Carl Johan arbetar som arbetskarl vid gården Frosta i Köping. Det finns ingen notering i kyrkboken men efter ett par år vid Frosta står familjen från den 19 juli 1882 plötsligt skrivna på fattighuset i Köping. Kanske var det ont om arbete eller händer något annat? Augusta Charlotta är 27 år och hennes båda flickor 3 och 5 år gamla när Carl Johan ger sig av för att söka arbete på annan ort.

Personer som ville flytta från sin socken skulle anmäla sig till pastorn eller komministern och lämna sitt prästbevis. Det var alltså flyttaren själv som ansvarade för attesten under själva flytten. Det var därför inte helt ovanligt att individer vid den här tiden flyttade omkring utan att lämna in flyttattesten, levandes en tillvaro utan sockentillhörighet. Det var emellertid dubbelt vanskligt att flytta från sin socken utan att ha ett stundande arbete. Då riskerade flyttaren nämligen inte bara att nekas inflyttning och eventuell framtida fattigvård utan också att klassas som försvarslös. Det gällde den som saknade tjänst eller förmögenhet utan att aktivt söka arbete, något som det för övrigt var svårt att ha uppsikt över. Prästbevis = Kyrkoherden skulle från och med 1788 samla in prästbetyg i oktober månad från alla inflyttade, så att informationen fanns tillgänglig vid mantalsskrivningen. Uppgifterna skulle också säkerställa att fattiga, sjukliga, vanföra eller vanartiga inflyttade, som kunde belasta församlingens fattigvård, förvisades från församlingen.

Några månader efter det att Carl Johan gett sig av får prosten i Köping ett brev.

Stigtomta station den 27 november 1882

Jag vill be Prosten vara god att skicka mig ett arbetsbetyg för jag kom inte att begära ut något när jag reste ut att tjäna efter plats mycket efterfrågan i bland di som går här efter arbete om di har något betyg men jag kan väl tro jag får någon lägenhet förrän på våren så att jag kan få taga min familj med mig. Jag har väl kunnat få lägenhet här på hösten men det har inte varit några bra platser utan jag har dröjt med att känna någon bättre plats och så blev jag utan till sist. C J Ljungström, Trädgårdsmästare

Detta är det sista livstecknet från Carl Johan...

Han finns bokstavligt talat ingenstans. Kanske dog han kort efter. Eller så kanske han slog sig ner på någon plats som jag inte lyckats spåra och påbörjade ett nytt liv. Vad som blev av honom kommer jag nog aldrig få veta. Det händer att man stöter på märkliga händelser och individer när man släktforskar. Vad var egentligen drivkraften? Var det ohanterliga försörjningskrav eller något annat som spelade in? Vi kan bara ana oss fram till svaren.

När min mormors mamma Augusta Cecilia (1885) föds har Carl Johan varit borta i tre år, nio år senare (1894) får Augusta Charlotta ännu ett oäkta barn, en son,  på fattighuset i Köping. Far till den lille gossen (Per Erik Helge) är arbetaren Per Erik Lindberg från Fridhem, Köping som själv har anmäler sig. Augusta Charlotta flyttar in hos Per Erik, där hon också har arbetat som hushållerska, med tre av sina barn Helge 4 år, Augusta Cecilia 13 år och Beda 18 år. Efter ytterligare några år kan så Augusta Charlotta och Per Erik Lindberg gifta sig. Äktenskapet med den förrymde Carl Johan är då upplöst av Västerås Domkapitel. "Hustru till förrymde arbet, K.J.Ljungström i Köpings sockens fattigstuga, äktenskapet med honom upphört genom Westerås Domkap. skiljobref  2/1 1901"

Hur gick det då för Augusta Charlottas barn? Äldsta dottern Anna tar som 18-åring (1895) tjänst som piga i Skinnskatteberg, Västra Skedvi och Köping och återfinns sex år senare som piga på Östermalm i Stockholm. 1904 är Anna tillbaka i Köping, hon är då 27 år och i kyrkboken står att läsa ”Fd sinnessjuk piga. Kom från Hedvig Eleonora Stockholm - Saknar betyg, har ingenstans varit kyrktagen". Anna förs till Säters sinnessjukhus, där hon kommer att tillbringa ca 20 år. När hon dör vid 54 års ålder är det på Sundby mentalsjukhus i Strängnäs. (På detta sjukhus arbetade min farfar Einar som maskiningenjör ett tiotal år senare. Min pappa Jan Engstrand är född under Einars tid på Sundby sjukhus).

Beda (som har tagit sig mammans flicknamn Lindqvist) kommer till Stockholm i februari 1899 och i december samma år, 19 år gammal, föder hon sonen Karl Harry Lindqvist på Konradsberg, Kungsholmen. Beda har sin son boende hos sig ett dryg månad men Karl Harry hamnar sedan som fosterbarn utanför Töreboda, Skaraborg. Karl Harry tar som 22-åring värvning i flottan och drunknar 24 år gammal i Zaandam, Zaanstad, Noord-Holland, Nederländerna

Beda bor kvar i Stockholmstrakten och 35 år gammal gifter hon sig med den nio år yngre fiskaren Karl Otto Axelsson från Skrakholmen, Ornö i Stockholms skärgård. Skrakholmen, där Otto växt upp som enda barn, avstyckades från Björkö år 1891. Köpare var Carl Fredrik Axelsson (Ottos pappa) från Muskö, kostnad 400 kr! Otto och Beda får inga barn och de bor tillsammans med Ottos föräldrar på Skrakholmen hela livet. Beda dör 1953 och Otto 1972. De är begravda på närliggande Ornö. Idag är Skrakholmen ett fågelskyddsområde där skarven häckar.

Helge blir kvar i Köping nästan hela sitt liv. Han gifter sig med Lydia, som är uppvuxen strax utanför Köping. När de har varit gifta i fem år, och tillfälligt flyttat till Norberg, föds deras enda barn, dottern Karin. Med under de tre åren i Norberg är Helges pappa Per Erik som nu är änkling. Helge jobbar som järnsvarvare och dotter Karin kommer att bli en mycket omtyckt småskolelärarinna i Köping. Familjen flyttar på 50-talet in på Bredablicksvägen 7 i Köping och här kommer Karin att bo kvar efter föräldrarnas död.

Min mormors mor Augusta, det oäkta barnet som föddes på fattighuset i Köping, kom också hon att flytta till Stockholm. Mer om det kan ni läsa under Vägen till Smedslyckan.