Hur släkten fick efternamnet Engstrand

Lördagen den 1 augusti 1801 föds torpare Jacob Månsson och hustrun Anna Larsdotters äldste barn, sonen Gustaf Jacobsson. Familjen bor i Källås, Säby socken, några kilometer söder om Tranås. Åtta barn skulle de få Jacob och Anna. Fredrik är 12 år, Fredrika 9 år och Johanna 7 år när de alla dör inom loppet av ett år. Av rödsot och bröstlidande står det i kyrkboken. När Anna många år senare (1883) dör av ålderdom på fattighuset i Säby, är hon 90 år och änka sedan 30 år tillbaka. Ytterligare tre vuxna barn har hon förlorat, varav en var sonen Gustaf (min farfars farfars farfar). Kvar i livet var sonen Carl Johan som emigrerat till Amerika (han kom att bli 95 år gammal). Dottern Fredrica (som kom att bli 90 år) gifte sig med en skräddare och flyttade till Linderås en mil bort.

När Gustaf är 18 år gammal kommer han till Mellangården i Ulvsbo, där han fått tjänst som dräng hos bonden och nämndeman, Anders Svensson. Anders och hustrun Catharinas yngsta dotter hette Anna Stina Andersdotter och kanske uppstod tycke redan här, för några år senare gifter sig Gustaf och Anna Stina i Säby kyrka. Anna Stina är fyra år äldre än Gustaf.

16 december 1824 blir Gustaf antagen vid Andra livgrenadjärregementet, Vifolka kompani i Torpa socken.

Varje socken var uppdelad i rotar. En rote bestod av ett antal större och mindre gårdar. Soldatnamn gavs av kompanichefen åt indelta soldater, båtsmän och dragoner inom den svenska krigsmakten. Med det traditionella svenska bruket av patronymikon (sonnamn) och ett ganska begränsat spektrum av förnamn fanns ett behov av särskiljande tillnamn. Vanligt var att namnet kunde härledas ur namnet på den rote som soldaten var anställd av. Gustaf Jacobsson (Jacobs son), vid rote Äng, fick således soldatnamnet Engstrand, och det namnet har nu varit "vårt" efternamn i snart 200 år!

Torpet Gustaf fick att bruka hette Klinten, och nedan kan ni se att Gustaf var den andra soldaten på detta torp som fick namnet Engstrand. Således kunde man ha samma soldatnamn utan att vara släkt.

Systemet med soldattorp introducerades på 1680-talet under Karl XI. Syftet var att ständigt ha tillgång till knektar (fotsoldater). De skulle vara vältränade och möjliga att snabbt mobilisera vid behov. Enligt det nya systemet indelades de svenska gårdarna (rotebönder) i grupper (rotar), som var och en höll en soldat i beredskap. Under fredstid arbetade soldaten på gårdarna som de andra torparna. Soldattorpet bekostades av den rote som ansvarade för soldatens uppehälle och bostad. Enligt stadgan skulle husgrunden vara 8 × 4 meter och husets höjd vara sju stockar högt (cirka två meter). Denna specifikation bestämdes av armén för att soldaterna skulle få likvärdiga bostäder. För torpets drift fick soldaten en ko, några får eller en gris, några höns, utsäde, ved, bete för kreaturen samt rätt att låna en häst som dragdjur. Förmånen av fri bostad i ett soldattorp var en del av den indelte soldatens ersättning. Soldaten kunde ta avsked från armén på egen begäran. Giltiga skäl var hög ålder, krigsskada eller sjukdom. Vid avsked behöll soldaten sin lön till den månad han avgick samt fick bo kvar på soldattorpet ytterligare en tid för att sedan lämna torpet där han bott och brukat jorden under lång tid. Sedan blev han tvungen att flytta ut för att bereda plats åt sin efterträdare.

18 maj 1838 får Gustaf interimsavsked och måste då flytta från soldattotpet.

Interimsavsked = Orsaken kunde vara att kompanichefen ansåg att soldaten var sjuklig och inte kunde sköta sin tjänstgöring eller att solkdaten av någon annan anledning inte var tjänstbar för Kronan. Även rotehållarna kunde begära att få byta ut sin soldat på grund av någon orsak, sedan har vi också de soldater som själva begärde avsked en del för att de hade blivet 50 år och tjänat kronan i 30 år och då hade de rätt till pension (gratialist).

Rakt över sjön Sommen ligger Arrebo och på Arrebo blir Gustaf hälftenbrukare åt brukaren Jonas Bengtsson. Att vara hälftenbrukare innebar att Gustaf fick bruka marken mot hälften av avkastningen. Arrbebo, under Boxholms Bruk, bestod av 1 569 tunnland. Ett tunnland motsvarar den åkeryta som besåddes med en tunna utsäde, och är omkring ett halvt hektar (5 000 m²). Med till Arrebo flyttar förutom hustrun Anna Stina Andersdotter och de fem barnen, också Gustafs yngre bror Carl Johan Jacobsson (Det är Carl Johan som senare skulle komma att utvandra till Amerika och som skulle bli 95 år gammal). Carl Johan arbetar här som dräng ett år.

Efter bara två år i Arrebo, den 4 maj 1840, dör Gustaf Engstrand av nervfeber! "Sjuk en månad. Välkänd i sitt uppförande", står det i kyrkboken.

I bouppteckningen efter Gustaf Engstrand, kan man läsa att efter det att skulderna var betalda, finns 247:- kvar i boet. Den åtta år gamla hästen värderades till 50:-. fem kor är tillsammans värda 100:-. Ett par ungoxar 50:- . En gris 21:- och några baggar 20:- En blå rock 6:- och ett par bättre och ett par sämre byxor 3,16:-

Anna Stina är gravid när Gustaf dör och åtta månader senare, den 1 januari 1841 föder hon dottern Anna Sophia Engstrand. Den lilla flickan blir dock inte gammal utan dör av "slag" i oktober samma år. Gustafs bror Carl Johan Jacobsson kommer och hjälper sin svägerska och arbetar på gården som dräng i ytterligare ett år.

23 september 1843 föder Anna Stina Andersdotter "Engstrands änka", en oäkta son, Peter August. Pappa till den lilla gossen är änklingen Nils Jonsson i Böljemåla. Nils Jonsson, 40 år, har blivit änkling samma år som Anna Stina. I kyrkboken efter Nils namn står - "dålig frejd"= dåligt rykte. Anna Stina blir absolverad för otuktsbrott den 3 december samma år, d.v.s hon får syndernas förlåtelse.

Efter åren vid Arrebo flyttar Anna Stina år 1845 med sina barn till Däkstugan (Däckstugan) vid Övre Andersbo ägor. Här växer barnen upp och här bor Anna Stina kvar tills hon dör dryga 40 år senare. "Till hus", står det bakom Anna Stinas namn i kyrkboken. Huset hon bodde i stod på den forna gårdens mark och försörjningen var tryggad via kontrakt med den den nya gårdsägaren, så kallat undantagskontrakt.

När Anna Stina dör har fyra av hennes barn emigrerat till Amerika. Sonen Gustaf Adolf bor kvar i trakten. Han var min farfars farfars far och skulle komma att bli 100 år gammal. Dottern Maria Charlotta arbetar som piga i Stockholm och gifter sig med drängen Lars Wilhelm Fröling. Paret Fröling och deras barn är baptister och brukar Skråmsta Gård (Sigtuna) tillsammans med Lars bror. Genom denna gren är vi släkt med skådespelerskan Ewa Fröling. Maria Charlotta kommer att bli 92 år gammal. Dessa personer kommer ni att kunna läsa mer om senare.