Att min mormor Olga hade en bror som bott och tillbringat större delen av sitt liv på sinnessjukhus visste jag, men vem var han och varför hamnade han där? Det visade sig när jag började leta i arkiven att han inte heller var den enda på denna sida släkten som varit intagen för sinnessjukdom. Tre nära släktingar har vårdats på Strängnäs hospital, eller Sundby sjukhus som det senare kom att heta. David var där i många år, samtidigt som både Lennart och Anna.
Att jag skriver denna berättelse är inte på något sätt för att hänga ut David, hans bror Lennart eller pojkarnas halvmoster Anna Charlotta. Dessa händelser skedde i en svunnen tid, idag hade nog behandlingen sett annorlunda ut. Det är nu i höst exakt 100 år sedan Anna Charlotta kom hit till Strängnäs hospital. David kommer hit fem år senare och Lennart vistas här en kort period i mitten av 30-talet. Jag ser det som en möjlighet att få berätta dessa personer historia då många av oss i släkten har funderat över framför allt David genom åren. David, som var den bror som blev hämtad av män i vita rockar en tid efter det att han "börjat gå runt i stugorna och predika Guds ord". David, som var så duktig på att teckna och måla och som varit en helt vanlig son och bror fram till dess att han var 16 år gammal.
Sommaren 1926 tillbringar David på en frireligiös ungdomskurs. Vid hemkomsten till Munktorp är han tungsint, folkskygg och grubblande. Han börjar under hösten en kurs i ritning och målning men slutar snart då han ej anser sig ha några talanger. I mars 1927 börjar han uppträda våldsamt hemma. Han har ett rasande humör och uppger för omgivningen att hela mänskligheten är på väg åt fel håll. Föräldrarna, Oskar och Augusta söker hjälp under den sista veckan i mars och får en kallelse till Strömsholm där doktor Nils Fredrik Netzel undersöker sonen. I det intyg familjen får med sig hem efter undersökningen står att läsa att David (Ferdinand) Rockström är i trängande behov av hospital! Redan nästa dag skickar fattigvårdsstyrelsens ordförande i Munktorp, Anders Eriksson, in kompletterande handlingar till Kungliga Direktionen för Strängnäs hospital där man anhåller om vård i 3:e betalningsklassen (betalningen för vården sköttes av stat och kommun).
För att vara på den säkra sidan skickar man också ett brev till Direktionen för Västerås lasarett.
Munktorps fattigvårdsstyrelse anhåller härmed vördsamt att i händelse ej plats finnes på Strängnäs Hospital för sinnessjuke ynglingen David Ferdinand Rockström, för vilken vård enligt medföljande handlingar därstädes sökes, om plats kunde beredas på eder sinnessjukesavdelning i Västerås. Som handlingarna styrker så är ynglingen (läkarundersökt), i mycket trängande behov av vård. Munktorp den 27 Mars 1927
Onsdagen den 6 april 1927 skrivs David in på Strängnäs Hospital, han är nu 17 år gammal och han kommer aldrig att komma hem igen!
Jag har fått stor hjälp av Region Sörmland som i sina arkiv har letat fram journaler från den här tiden. Sekretessen är hävd, och Davids journal består av 90 kopieringsbara sidor. Här kan man via läkarens anteckningar följa patientens liv. Här finns kopior av de brev som föräldrarna skickat, likt avskrift av de brev som David själv skickade hem till familjen. Jag har skrivit ner en del utifrån de anteckningar som gjordes från det att David kom hit till Strängnäs 1927 och fram till dess att han dog på samma ställe 1978.
Intogs å Strängnäs Hospital den 6/4 1927 å övervakningsavdelning för jämförelsevis lugna.
Ansiktsuttrycket retligt, blicken stickande. Sinnesstämningen retlig. Han uppträder bråkigt. Uppmärksamhet, uppfattning och minne goda. Tankeverksamheten oredig. Sinnes- eller tankevillkor ha ej kunnat påvisas.
6/4 Följde villigt med in på avdelningen, ville ej kläda av sig. Sade att han ej var sjuk. Vägrade först att bada, men sa sedan att det var skönt med ett bad . Ligger tyst och stilla i sängen. Svarar ordentligt på tilltal. Tycker att han känner sig lugnare.
Långbad var en vanlig behandling under början av 1900-talet. Patienten fick ligga i 35-gradigt vatten i allt från två till elva timmar. Där fick de även äta sina måltider. Långbadet var också ett tvångsmedel. Oroliga patienter tvingades ner i vattnet mot sin vilja och ett tungt täcke gjorde det omöjligt att resa sig.
7/4 God sömn i natt. Lugn och stillsam. Sköter sig själv. God matlust.
8/4 God sömn i natt, snäll och foglig. Kan ej förklara varför han kommit hit. "Som ni förstår är jag klok".
Längd 171 cm. Vikt 58,5 kg. Temp 37,4. Ordinär kroppsbyggnad. Huvudmått 58,5. Hårfärg svart. Iris gråblå. Hjärta av normal storlek, toner rena. Å höger lungspets förlängt skärpt expirium. Inga säkra biljud. Buk mjuk och oöm. Urinen fri från socker och albumin. Vänster pupill något större än höger. Pupillerna reagera livligt. Tendens till hyperidrosis.
Patienten kommer fogligt in till samtal, ser en smula osäker och villrådig ut. Undviker att se på de närvarande, tittar i taket eller i väggen framför sig. Vägrar till en början envist att lämna några upplysningar om sig. "Det är inte gott att tala om det här precis" "Kan ju inte svara på alla frågor när som helst" "Det vore bäst att jag finge lugna ner mig lite först" osv. patienten förnekar att ha sysslat med religiöst grubbel, mumlar för sig själv "De säga religion för att skylla på". Blir så småningom lite mer meddelsam. Medger att han har haft dåligt humör den sista tiden och uppger som orsak att han "ej kunnat sköta sig bland folk". Vill ej närmare förklara vad han åsyftar härmed. Säger att han sista dagarna vistats å ålderdomshemmet. Kommer ej riktigt ihåg hur det gick till att han kom dit. På frågan om det blev något uppträdande börjar han på en sats men hejdar sig "Nej, jag kan inte tala om..." Hårdare ansatt säger han "Nej, det var det att jag ej fick min vilja fram". Vad det var han ville kan han ej reda ut, men mumlar något om att han blev arg och att det ej skadar att tillrättavisa folk när de är dumma. "När man är bland dumma bönder förstår ni väl hur det är" Tiger envist på vidare frågor härom. Bejakar att han har haft fallenhet för teckning och att det skulle vara skojigt att vara konstnär. Han förnekar att han skulle ha börjat tvivla på sin förmåga (målarkursen) "- Jag är säker på mig själv". På frågan om han har blivit pinad av någon, svarar han att de trott honom om att vara enfaldig. Det har han märkt. Vill ej svara på mer utfrågningar härom "Jag ska tala om det när jag fått lugna mig litet" .
På frågan om han är ledsen över att ha kommit hit svarade David undvikande. "Ja, om det vore någon nytta med det, men det är det inte. Jag blir bara mer nervös". Tycker att de bar sig dumt åt där hemma när doktorn skulle undersöka honom, de stod och viskade mellan sig att han var besynnerlig och sade sedan att han skulle få komma ut ett slag och åka bil. Blev mycket rädd när de tog honom, han tänkte då att "Nu är det slut med mig" Han var också rädd för de sjuka när han kom hit.
"Det är en kall vinterdag, 20 januari 1922, när de första patienterna anländer med färjan vid bryggan på Tosterön, en bit utanför Strängnäs. Idag ska 20 män flytta in på det nybyggda mentalsjukhuset Strängnäs hospital. Imorgon kommer 16 kvinnor. De lider alla av någon form av psykisk ohälsa, eller sinnessjukdom som det hette då. Här på ett av Sveriges modernaste mentalsjukhus finns plats för minst 800 patienter".
Strängnäs hospital byggdes i en tid då psykvården expanderade kraftigt i Sverige. Under 1800-talet förändrades tankegångarna kring psykvården. När Strängnäs hospital byggdes var tanken att patienter skulle få vård, i stället för att bara gömmas undan som tidigare. De dåvarande behandlingarna räckte inte långt och kritiken växte mot bristen på resultat. I början av 1900-talet hade begreppet "hospital" fått en negativ klang och psykisk sjukdom var stigmatiserande. 1931 ändras därför ordet hospital till sinnessjukhus, Strängnäs hospital bytte namn till Sundby sjukhus. De neutrala namnen skulle ge psykvården en ny identitet som avspeglade en modern och professionell verksamhet. Att "skrivas in på sjukhus" skulle uppfattas som mindre dramatiskt än "att läggas in på hospitalet". Sörmlands Museum
De förtvivlade föräldrarna hemma i Munktorp skriver en vecka efter det att David blivit hämtad, ett brev till överläkaren på Strängnäs hospital "Ville härmed be Doktorn vara god meddela oss huru det förhåller sig med och kan ställa sig i framtiden med gossen David Rockström från Munktorp som blev intagen den 6/4 1927. Högaktningsfullt O Rockström"
Läkaren skickar svar, ett svar han också noterar på brevet som kommer att sparas i journalen. "Hittills ganska lugn och beskedlig. Vårdas å lugn avdelning. Det är ännu för tidigt att yttra sig om framtiden d 19.4.27"
24/4 Sade idag sedan han blivit kroppsligen undersökt "Doktorn vill nog döda mig, han gick ju fint tillväga". Åter på kvällen, åt ej sin grötportion, påstår att den är förgiftad "Alla som ätit av den somnar ju". Hoppar i sängen, vrålar och svär, säger sig skola rymma härifrån om han inte snart blir utskriven. Håller i sköterskan och hotar henne till livet.
25/4 Äter ej frukost eller middag "Det är gift i maten, ni vill döda mig". Påstår även att personalen har tankar, säger sig undra om läkaren också vill döda honom. Flyttas till avd. III B!
1/5 Efter flyttningen somliga dagar orolig, Springer uppe, hör röster, försöker ta nycklarna från sjuksköterskan. Han vill ut "Jag är frisk men läkaren och personalen är ej riktigt kloka"
Fattigvårdsnämnden skriver och hör sig för om Davids sjukdom anses bliva långvarig och varaktig. Överläkaren svarar att han ännu ej kan uttala sig om detta.
17/6 Säger sig längta hem väldigt mycket, skriver ett brev till föräldrarna Oskar och Augusta.
Det finns ingen kopia av det första brev som David skrev, men väl nästa som David skickar hem i augusti. David har då enligt läkaren och journalen varit lugn, stillsam och foglig. David skriver i sitt brev att han så önskar att han vore hemma igen, han skriver om sina syskon och undrar hur det går för pappa Oskar i smedjan.
Jaså, Lennart har gallrat rovor och fått 10 kronor, förstås av di där snåla sugarna. Lillan (Anna-Lisa) är väl ute med parveln (Rune). Olga och Helga borta förstår jag och tjänar några ören. Sonja hemma hos mamma och hjälper till i hemmet. Om jag ändå vore hemma igen skulle jag hugga i med friska tag igen.
David skriver ytterligare ett brev en månad senare. Han tackar för alla godsaker och hoppas att mamma Augusta ska skicka en skolåda igen, om hon har råd. David verkar ha fått uppmaning att han ska pigga upp sig lite, och skriver att det var nog bra att han fick komma till Strängnäs. Syskonen kommer också på tal "Idag är det lördag, Anna-Lisa och Lennart är väl hemma idag".
I journalen kan man läsa att David under hösten blir mer och mer orolig, han är tyst och bunden och säger själv att "det är något fel i huvudet på mig". Han är hotfull mot sköterskorna och säger "Jag ska slå ihjäl er, jag ska vrida er arm som en disktrasa". Flyttas till avd. IV B.
Mamma Augusta skickar ett brev till doktor Lauritzén i Strängnäs. "Vi undrar om hans sjukdom kan bero på att jag har en halvsyster sinnessjuk. Vi har samma mor men ej samma far. Hon vårdas på Strängnäs, heter Anna Ljungström från Köping och hur står det till med henne?. Månne Davids sjukdom är av samma slag?" Läkaren skriver ett kort svar "Oförändrat tillstånd (David). Ärftliga förhållanden anses spela huvudrollen för denna sjukdom! Anna Ljungström oförändrad".
I oktober skriver pappa Oskar.
Vill härmed be herr Doktorn vara god meddela oss hur det står till med David Rockström, vi har på senare tid fått ett par rediga och präktiga brev från honom. Kan han vara något bättre och intresserad av allmänna saker och ting? Högaktningsfullt O F Rockström
Svar: David Rockström är lugn och foglig men tycks alltjämt vara besvärad av en inre oro. Han är ganska sluten och inbunden, han får vistas uppe halva dagen och hjälper då till med handräckningsarbete på avdelningen.
I november skriver David till familjen i Munktorp. "Nu är det inte för tidigt jag hör av mig. Sjuksystern var vänlig att påminna mig i kväll. Skulle tala om att jag mår bra" (Detta är det sista brevet som finns i journalen).
Läkaren skriver efter detta alltmer sällan i journalen. Dagarna rullar på, den ena dagen är den andra lik. När David har varit på Strängnäs sjukhus i åtta månader skriver Oskar och Augusta ytterligare ett brev, undertecknat "De tacksamma föräldrarna". Man vill så gärna att David ska blir frisk och griper efter varje halmstrå. - Tror herr Doktorn att David behöver stanna länge än? Svar: Eder sons tillstånd har den senaste veckan försämrats, i det att han har fått anfall av oro. Uppträtt mycket hotfullt mot personalen. Har måst flytta till annan avdelning!
Föräldrarna skickar flera brev under åren 1928-1929. Man undrar hur det är med sin käre son, om paketen kommit fram? Man har inte fått något brev från David på länge, men han verkade pigg när hans syster besökte honom. Svar: Ingen förbättring.
I maj 1929 kommer pappa Oskar på besök, David blir mycket glad har man skrivit i journalen. Annars orolig, springer omkring, svär och skriker. På sensommaren kommer två av systrarna, David är helt ointresserad skriver man efter det besöket. Frisedel från värnplikten, samt pension.
(1930) Skriker, svär och bråkar, får ofta medicin för dålig sömn.
(1931) Ständigt orolig och bråkig, ordineras ofta narcotica.
I mitten av januari 1931 fyller pappa Oskar 50 år och Davids syster Olga (min mormor) skickar ett par veckor innan födelsedagen ett brev till överläkaren på Strängnäs hospital.
Bästa herr överläkare! Jag är syster till patienten David Rockström från Munktorp, förlåt mig om jag kanske kommer med för stora fodringar. Saken är den att Davids far fyller 50 år lördagen den 17 januari och nu undrar jag om överläkaren vill vara vänlig be någon av föreståndarna på Davids avdelning att hjälpa honom få ihop ett telegram eller någon annan påminnelse, helst skrivet av honom själv. Jag vet att han kan det, om han inte har blivit mycket sämre nu. Alla gånger jag varit och hälsat på David har jag haft honom att skriva några rader hem. Och jag tror att det kommer att bli en av de värdefullaste presenterna pappa kommer att få. Vänligen Olga Rockström
Svar: Eder önskan har ej kunnat uppfyllas då patienten ej kan förmås att skriva annat än några otydliga bokstäver 14/1 -31
(1932) Snaskig och vårdslös, sölar ned sina kläder, spottar omkring sig. Förefaller likgiltig för allting, ingen arbetslust. Tvär bortkommen och otillgänglig. God söm och matlust. Besök av en syster, slö och ointresserad. Talade och svarade ej.
Föräldrarna fortsätter att skicka sina brev, men det blir inte lika ofta nu. Man får ju inga svar och ingen direkt respons. På våren 1934 har David varit inlåst i sju år. Pappa Oskar skriver. "Vi ville härmed göra oss underrättade om vår son David Rockström, det är nu länge sedan vi var till honom. Hur står det till med honom nu, är han lugn och snäll?. Vill han inte intressera sig för något slags arbete?. Nu bifogar jag en slant som skall bli till kaffe åt honom och lite godsaker. Tacksam för svar. Smed O. Rockström, Munktorp"
Hemma i Munktorp har Oskar och Augusta mer att bekymra sig för. Sonen Lennart har sommaren 1934 börjat visa tendenser till sinnessjukdom! (Se separat berättelse om Lennart). Lennart tillfrisknar tack och lov och kommer senare att vara en viktig i David liv (även om David själv kanske inte är medveten om det).
(1938) Då och då vaken en hel natt, tidvis stark oro och agitation då han ofredar medpatienter. Är snaskig och otillgänglig. Ligger till sängs, är mycket orolig, pratar mycket för sig själv men är ej störande. Inga intressen. Osnygg under månaden, tre gånger av första graden. Besök av sina föräldrar, tog ingen som helst notis om dem. Talade och svarade ej, sprang omkring och höll sig ej stilla.
Patienternas förmåga att sköta sin hygien övervakades genom så kallade ”snygghetslistor”. Med ”osnygga” patienter menades patienter med problem i relation till avföring eller urin. Det fanns olika klassificeringar beroende på om patienten var inkontinent (osnygg av första och andra graden beroende på om det var avföring eller urin patienten hade problem med), tenderade att smeta med avföring (osnygg av tredje graden) eller ägnade sig åt koprophagi – det vill säga att äta sin egen avföring (osnygg av fjärde graden). Tidpunkter för att gå på toaletten reglerades för osnygga patienter, detta kallades då passning. Patienten sattes sonika på toaletten var tredje timme för att motverka sin osnygghet. Fungerade inte passning kunde lavemang ges.
(1939) Osnygg av första graden, Snaskig och oredig. Ofta störande, måste passas. Måste skötas helt. Impulsiva utbrott, hallucinerar för syn och hörsel.
(1940) Besök av sin bror, kände ej igen honom. Intresselös. Sängläge då han ansättes av sina röster. Slår vem som kommer i hans väg. Pratar för sig själv.
(1941) Besök av en bror, visade inga tecken på igenkännande. Talade ej. Besök av en manlig bekant, visade inget intresse. Besök av föräldrarna, patienten som vanligt slö och likgiltig. Gick ej att föra något samtal med honom.
(1942) Har fått fem el-behandlingar, ingen effekt.
David är 33 år gammal när han vid fem tillfällen under november 1942 behandlas med elchocker! I journalen kan man läsa hur man gick tillväga och för Davids del kan man efter "behandlingen" ej märka någon förändring. -Elchocksbehandlingen var läskigast, säger en av sjuksköterskorna som arbetat på Sundby sjukhus Här kan ni höra sjuksköterskan Harry berätta (Strängnäs hospital bytte 1931 namn till Sundby sjukhus
(1943) Psykiska tillståndet oförändrat. besök av en broder, reagerade icke märkbart för besöket. Ständigt till sängs.
(1944) Besök av föräldrarna, kände igen dem men tog emot godsakerna de hade med sig. Var för övrigt ej intresserad av besöket, talade inte.
David får besök av sin bror Lennart ett par tre gånger per år, han reagerar inte på besöket men känner igen honom. Man kan läsa att David hallucinerar, springer omkring. River ner de övriga patienternas tillhörigheter, kastar blomkrukor. Är tidvis osnygg. Slår till dem som kommer i hans närhet. Måste vissa tider påsättas sängbälte då han springer upp och omkring. Samlar ihop alla dukar och äter upp krukväxterna.
(1950) Besök av en syster samt föräldrarna, visar inget intresse. Besväras av röster, medicinering ökas. Rusar ibland upp och verkar leta efter något.
I juni 1954 kommer Oskar och Augusta på besök, det är sista gången Oskar och David träffas. Den 11 augusti får David av personalen veta att pappan hastigt dött, reagerade ej på minsta vis för detta. I november kommer David självmant till ett samtal med överläkare Segnestam. David tittar i golvet men på frågan hur det står till svarar han - Bra! När man undrar var han befinner sig får man till svar "Det går inte att bry sig om det". På frågan om åldern, genmäler han till överläkaren "Hur gammal är ni själv?". David får veta att överläkaren är ett år yngre än han själv och säger då " Det kan ni inte klara ut". Slår till sina medpatienter på väg till rummet sedan.
(1956) Har haft besök av systrar och en bror. Fick reda på att mamman avlidit. Han syntes ej reagera något vid denna underrättelse. Visade inget som helst intresse för besöket. Får också besök av en morbror (Helge), visade honom inget intresse.
1959-1960 byggs en paviljong på Sundby sjukhus om, och David tillsammans med 49 andra patienter får under ett år flytta till Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Detta meddelar man broder Lennart, som nu är god man för David. Lennart skriver ett brev till Sundby, där man meddelar att syskonskaran inte har något emot att David flyttas under ombyggnationen.
"Hoppas han får lika bra vård där som han åtnjutit tidigare" Tycker i alla fall det är konstigt, skriver Lennart, att på de dryga 30 år som David vistats på Sundby har han, vad vi vet, aldrig varit utanför dess område! Man vet aldrig, kanske det för Davids del kan vara en uppryckning. Jag har ju hälsat på honom i alla år och hoppas att han får komma tillbaka till avdelningen när den är nyrenoverad och klar och titta på tv som jag, utav hans medel, har sänt pengar till. Får man hälsa på i Uppsala? David får alltså tillbringa sin 50-årsdag där i höst. Hoppas det ordnar sig till det bästa.
Bror Lennart kommer på besök, flera par gånger per år. Lennart är också Davids förmyndare under många år, en uppgift som Davids systerson Sune Ryding så småningom tar över. Lennart läser för David, tar med tavlor och teckningar som David målat som ung, för att visa David. De går promenader, Lennart pratar, David är tyst.
När David kommer tillbaka till Sundby fortgår livet som tidigare. Han är fortfarande slö och ointresserad. Går ofta rastlöst fram och åter i dagrummet, ovårdad. Äter mycket söligt och snaskigt. Är ofta våldsam mot medpatienterna, "springer uppe på nätterna och slår dem". Dosen av medicin ökas och i mitten av 60-talet blir David betydligt lugnare.
(1964) På Davids födelsedag kommer tre av syskonen på besök. "Patienten är lugn och glad under samvaron med dem och låter sig väl smaka av medhavda godsaker".
(1965) "Av någon medpatient har patienten fått ett slag på munnen så underläppen fick sys, personalen såg ej när han erhöll slaget"
Diagnosen David får är Schizofreni.
(1966-1968) Sjukhuset gör flera utflykter där David följer med. Man åker till djurparken i Eskilstuna och Kolmården. Deltar i 3-dagars resa med två övernattningar. Deltar i gymnastik där han utför övningarna med tämligen gott resultat.
(1969) Psykiskt oförändrad, har en växlande dagsrytm med hastiga vändningar, går fortfarande inte att få någon kontakt med men följer gärna med på promenader. "Har idag varit med till golfbanan och försökt spela" Fick under juni månad besök av sin bror och följde med honom på en biltur. Svarar i bland om han blir tilltalad, då med låg röst. Säger en gång att han önskar gå ut och gå fritt, och lovar att han ska hålla sig inne på området!
Fick på sin 60-årsdag, i december, besök av sina syskon som medförde godsaker och presenter. Han var lugnare än vanligt trots sitt rastlösa vandrande under besöket.
(1972) Kan hjälpligt reda sig vid påklädning och toalett men måste alltid uppmanas och kontrolleras av personal. Alltid snäll, irriterar ej heller medpatienter. Sköter sig hyggligt vid matbordet. Alltid road av att gå ut på promenad, men är svår att hålla i en grupp då han går fortare än de flesta. Besök av brodern i förra veckan. Man kunde tydligt se att patienten kände igen brodern, kunde även sitta och lyssna på de grammofonskivor brodern hade med sig. Tyckets vara glad över detta.
(1973) Patienten undergår inga bestående förändringar. Perioder av rastlöshet omväxlar med stillsammare dagar då ha mest ligger på en soffa och slöar. Likadant på kvällar och nätter. Ofredar ingen, är ej inkontinent. Besök av en bror, vilka varit ute på en promenad tillsammans. Är i början rätt intresserad och svarar lågmält. Blir efterhand orolig och ej kontaktbar. Varit in till Strängnäs och handlat en del kläder och skor enligt förmyndarens (bror Lennart) önskemål . Besök av tre systrar från Västerås, ler mot dem och uppskattar besöket.
(1975) Fyller idag 65 år. Blir uppvaktad på morgonen med blommor och kaffe. Ser ut att uppskatta det. Brodern kom på besök med blommor och tårta. Då de vistades på besöksrummet sprang patienten ut därifrån och ner till kiosken. Följde snällt med hem.
Davids systerson Sune tar över som förmyndare efter Lennart.
7/6 Idag besök av broder och brorson. Med ut på promenad. Tycktes uppskatta besöket.
28/6 Idag besök av syster Olga. Verkade som han kände igen henne. Skrattade och log hela tiden.
(1976) Har några gånger i månaden lättare orosperioder, springer då fram och tillbaka på avdelningen. Svårt att få någon egentlig kontakt med patienten. Har haft besök av sina systrar, var med dem ute. Besök av bror och svägerska , var mycket glad och upplivad av besöket.
(1977) Besök av broder och systerson (förmyndare). Var ute och promenerade i parken, tycktes uppskatta besöket och förtäringen. Söker något mera kontakt med personal än tidigare.
Under våren 1978 har David en del hjärtproblem, man försöker göra en lungröntgen, vilket inte fungerar då patienten ej står stilla. Överläkaren skriver:
Patenten flåsar. Nedre läppen hänger långt framåt och nedåt. Gungar fram och tillbaka. Viskar till svar, eller tiger. Han har sina fingrar och även tår i en varierande ankylos-ställning (förmodligen pga inaktivitet beroende på det psykiska tillståndet), men då klinikföreståndaren som känner honom från årtionden tillbaka kommer in så träffar patienten leende hans blick och liksom kvicknar till för en stund, och tom pratar lite med viskande röst. Enligt avdelningspersonalen brukar han sjunga av och till men det är länge sedan han slutade med sina konstnärliga aktiviteter (på väggen hänger det en teckning av honom). Hjärtat är dåligt efter attacken för en månad sedan.
28/11 Pigg hela dagen. Drack kaffe kl 18.00 Snarkig andning. Ad mortem kl 18.45 AD MORTEM
David fick aldrig se det fina huset hemma i Munktorp som familjen så småningom om kunde flytta till, men "hem" kom han ändå till slut. Han ligger begravd i samma grav som mamma Augusta, pappa Oskar, sin ett år äldre syster Helga och sina båda förmyndare brodern Lennart och systersonen Sune.
